Dags att dra!

Sådärja, då var det dags att lämna Rochester och RIT och dra vidare mot nya äventyr. Med en smula vemod och med en liten tår brännande under ögonlocket har vi idag tagit farväl av alla fantastiska människor vi har träffat under vår tid här. Sju veckor gick förvånansvärt fort och vi tar med oss fantastiska upplevelser och minnen härifrån. Vi har fått vänner för livet, nätverkat med grafiska industrins nuvarande och blivande legender och sugit åt oss mycket kunskap som kommer att komma väl till pass i våra framtida karriärer.

Kort och gott, we have had the time of our life! :)

Påväg till posten med bussen. Vårt paket vägde

46 pounds (21 kilo)och kostade 165 dollar att skicka hem, oups!

Maggan myser ned RIT-tigern, WRROOAAAAR!!

Caféet som har bästa kaffet på campus

Precis som när vi kom hit var det underbart

väder i Rochester idag

Vi och prof. Vogl som har lärt oss allt vi kan om XMPie

Vi och fantastiska Pat som alltid får en på bra humör!

US Army

Vi lovade även Fia att visa att vi inte ljuger när vi säger att vi träffade the US Army (nåja.. en handfull av dom iaf) :)

Vi fick smeknamnen Inga 1 och Inga 2 :D

Vin, kvinnor och...plugg?

Så här ser ett helt vanligt klassrum ut på RIT, grått, lysrörsbelysning och alltid en takeawaykaffe på bänken! Ja, vi sitter i sådana bord-och-stol-i-ett-bänkar som är med i alla amerikanska filmer.

I veckan tryckte vi våra vykort som gjort till RIT Alumni Association, vi tryckte ut 75 st provexemplar på en IGen4, Coolt! Jennie granskar tryckkvaliteten mycket noggrant! Se filmen nedan där Jennie även delar upp vykorten i skärmaskinen.

På söndagen fick vi chansen att följa med på Vinprovartur till tre olika vingårdar här i området. Efter 15-20 provningar kom vi fram till att de gör faktiskt gott vin här, speciellt det vita!

Till vänster i bild är Noreen, damen som tog oss runt, en otroligt trevlig dam vi träffade i baren här på hotellet och som helt enkelt inte kunde låta oss lämna Rochester utan att ha sett lite av landskapet och njuta av de lokala vinerna. Så hon och hennes 18-åriga son Jason (som agerade chaufför för dagen) hämtade upp oss mitt på dagen och det visade sig bli en helt fantastisk dag med sol, vin och trevligt sällskap. TACK NOREEN, DU ÄR BÄST! Vad vi har lärt oss av den här resan är att se en möjlighet i varje möte och att man måste våga för att vinna!

Middag med vänner på The Longhorn Steakhouse...

Efter en lååång utekväll på Jeanettes 25-årskalas blev vi arresterade! Nejdå...vi ville bara stå emellan några amerikanska poliser och ta en bild, Jeanette (och poliserna) ser övertjusta ut!

Niagara Falls, sandaler och Welcome to Canada!

Så äntligen har vi varit till vattenfallen!! Det var coolt! Men nog trodde vi allt att de skulle vara lite högre (ca 54 meters fallhöjd har de). Och att de skulle ligga i ett fint naturområde, men icke, mitt i stan låg de. Detta till trots... de var väldigt imponerade! Naturen är minsann fantastisk! Vi var vid de amerikanska fallen och de kanadensiska fallen. De ligger bredvid varandra och är 325 respektive 920 meter breda. Vi åkte även ner till foten av de amerikanska fallen och kan numera säga att vi doppat fötterna i Niagara-vatten. Alla tvingades nämligen sätta på sig sandaler och när vi gick ner förstod vi varför. På vissa ställen hade man inget val än att snällt doppa fötterna för att komma vidare. Kallt! :) För att få en bättre vy åkte vi även över till Kanada där vi även käkade lite lunch. Men nog med babbel, här kommer lite bilder :)

Påväg till fallen där dimman från

fallen syns från långt håll

Här poserar vi i det iskalla vädret, några

grader plus och lätt bris, brrr.

Maggan gör sig redo att doppa fötterna i vattnet :)

Coolt!

En härlig våg av vatten sköljer över

Maggans fötter i detta ögonblick :D

Nice view for lunch!

Här är vi i Kanada och ser över

på den amerikanska sidan.

Mycket vatten! :)

America is fabulous!

Tycker också att det är dags att passa på att lägga upp en lista över några amerikanska företeelser som man inte slutar förundras över...!

5. Jeans-pesten. Jeansen i detta land är trots att USA är de stora jeansmärkenas hemland förvånansvärt fula och vad vi skulle säga omoderna. Det verkar vara 80 talets pösiga, lite för högt uppdragna och avsmalnande nere vid byxbens-modellen som gäller. Skumt!

4. Ost med ost. Gärna med lite ost på. Maten är verkligen ett outtömligt ämne, den är helt enkelt fruktansvärd. Smakar konstgjord, är väldigt greasy och alltid med massor av ost. Men en yoghurt med någon slags fetthalt i går inte att hitta! Där snålar man minsann in på fettet, hur fettfri yoghurt är i konsistensen? som gelé...yack!

3. Bilhandikappad. Har man ingen bil så tar man sig ingenstans i USA. Så är det bara. Inte ens till affären bredvid den man är i för tillfället. Man tar bilen, överallt, det finns till och med Drive-In-Bankomater! Vilket betyder att det inte finns något behov för trottoarer och gångvägar, vilket gör att vi blir väldigt uttittade när vi kommer promenerande över gräsmattor, motorvägar och vad annat vi behöver trampa över för att ta oss dit vi vill.

2. Vatten ur kranen? nej tack. Tro det eller ej men vi köper allt vårt dricksvatten på flaska! Vattnet ur kranen smakar och luktar klor och det är ju inte så smakligt minsann...

1. How are you? En ganska trevlig företeelse är dock att man är extremt artig, dörren hålls alltid upp, kommer man inom en meters radie av någon kan man ge sig på att någon säger "Excuse me", busschauffören säger alltid "Have a nice day!" och alla har ett ständigt leende på läpparna och främlingar börjar spontanprata med en på gatan. We like!

Vill någon ha en gratis kram? Only in America!

Long time no see...

Ååkej... nu var det minsann alldeles för länge sedan vi uppdaterade er om våra äventyr här.

En stor anledning till det är att vi har varit nere och fundersamma. Vid vårat handledningstillfälle fick vi veta att våra mål inte var tillräckligt definierade och vi har fått lov att tänka om. Helt! Men nu är vi på en ny väg som vi tror kommer att bli intressant. Dessutom har vi gjort klart vårat projekt som bestod i att designa och skriva regler till ett personifierat vykort. Det fungerar kanon och båda våra "kunder" var mycket nöjda med resultatet. Vi kan vi! :)

I lördags arrangerade RIT en typ av utbildningsmässa på skolan som de kallar "Imagine RIT". Skolan fylldes med massa utställningsbås, människor, robotar, innovativtet och inspiration. Syftet med detta tillfälle är för skolan att visa upp vad som försiggår inom tegelväggarna och det var superskoj att gå runt och titta på vad olika program och studiegrupper gör. Några hade byggt en korv med bröd-robot (som "monterade" en korv i ett bröd, la det på en tallrik med en dricka), vi tog kort på våra ögon för att se hur pigmentet ser ut i vävnaden i ögat, vi fick se martial arts där en man fick rejält med stryk med träbrädor av sin instruktör men visade inte en min. På ett annat ställe visades breakdance och det bästa med det var när en liten kille i 6-års åldern får delta och dansar som om han inte gjort annat. Alla jublar! :) Vädret under denna dag var tryckande varm. Ca 30 grader och fuktigt. Vi såg en kvinna svimma, men vi var duktiga på att dricka för att undvika samma öde. Skönt dock med lite värme till slut.

I söndags skjutsade Su oss till Eastview Mall, det andra köpcentret som finns här i stan. Han lämnade av oss och åkte hem, han vägrade gå där med oss. Han kanske gjorde rätt, för vi gick runt där i timmar och shoppade skor, väskor, kläder, smink och en peruk(?!). Impulsköp var temat för dagen så det blev lite konstiga inköp men va fasiken... Lite crazy måste man ju va.

För övrigt hittar vi på lite tokiga saker emellanåt. Häromdagen fick vi för oss att vi skulle se huruvida vi fortfarande visste hur man gör en kullerbytta. Jajemen.. på gräset på skolan skulle vi testa detta. Sagt och gjort! Och vi kunde! Båda två! Haha! Kanske verkar konstigt men det är lite mer laid-back här. Det brukar stå en kille och spela fiol ute på gräset några dagar i veckan och sprida glädje bl.a. Mysigt.

På söndag ska vi åka till Niagara Fallen!! Äntligen blir det av! Vi fick lov att vända oss till vår fantastiska Debbie som gärna ställer upp och åker dit med oss. Hon är grym!

Tiden går ju galet fort och nu är det bara 2,5 vecka kvar här i Rochester. Sen åker vi vidare och träffar våra saknade sambos i New York. Vi längtar! :)

Såja, nu har ni lite mer koll på vad som händer här borta. Hoppas allt är bra med er där hemma!